Amerekanska ambassaden här i La Paz är ett specialbyggt fort. Lika svårt att ta sig in, lika svårt är det att få visa t Usa, typ. Känner många bolivianer som blivit nekade. Idag var d Amayas tur att få Usa visa då hon kommer resa t Sverige på sitt bolivianska pass (här i La Paz får man bara svenskt provisoriskt pass som också behöver ett visa t Usa). Man får en intervjutid och tidigt varje morgon står massa folk utanför fortet, nervösa och uppklädda t tänderna och hoppas på deras tur att få komma in i Usa. Vi hade som alla andra en fullproppad mapp med papper om precis allt och även om Rico har ett tioårs visa t staterna så var han ändå lite smånervös. Amaya blev gnällig och otålig efter 30 min i kön. Vad händer? Vi får gå förbi varenda kö och varenda liten uppklädd snubbe (som det bör vara). En intervju på 30 sek och vi var ute på 5 min med godkända visahandlingar. Inte ett papper behövdes visas upp. Rekord. Jag blev nästan lite besviken som var så grymt förberedd på att svara på frågor. Ändå intressant att ambassaden vet precis allt om de som söker visum. En skylt säger: försök aldrig att lura oss för de upptäcker vi direkt. Sant! Vi firade med en brakfrukost på Alexander. Amaya stensov!
No comments:
Post a Comment