Tidigt imorse landade Amaya och jag i La Paz efter en relativt snabb flygresa på 25 timmar. Rico mötte oss, ett kärt återseende och Amaya kände igen honom direkt, skönt!
Hemresan till La Paz gick också superbra. Amaya var så himla duktig. Trött men vid gott mod. Tror det är viktigt att inte planera barnets resa för mycket, att ha några ideer och backupplaner är alltid bra men att framförallt att ta situationerna som de kommer. Även om jag tyckte resan kändes lite tung så försökte jag att tänka väldigt lite på den eftersom jag ändå inte kunde påverka mer än att ha med en smart packad bebisväska och en bekvämt klädd bebis. Det är ju omöjligt att veta innan vilka situationer som komner att uppstå och det är därför lätt att bli stressad när sina mat, lek och sovideer spricker. Att behålla lugnet i alla lägen är förmodligen viktigast, också att ha med sig mat som kan förberedas i alla olika lägen och som inte bara behöver värmas. Färsk frukt eller smothies på påse. Hade med en inslagen present till Amaya, hon tyckte väl det var lite halvkul men ett bra moment till något äldre barn.
Skönt att vara hemma. Vi är trötta. Klockan är 20. Amaya sover och jag ska lägga mej nu. Godnatt!
No comments:
Post a Comment